close
PicMonkey Collage4
—————————————————————————————–
Vi fortsätter på jobbiga tillbakablickar, nakna tankar från förr, äkta, oretuscherade känslor. Karlstad var inte heller alltid så lätt, även om det i det stora hela var bra. Jag kan se att jag hade extrema humörsvängningar då, mycket mer än jag har idag. Hade helt förträngt det faktiskt. Detta är rätt så utelämnande och en del av mitt “hemliga liv” som man kanske inte vill berätta för någon, men just idag vill jag skriva rätt och slätt exakt hur det var. 
————————-
Jag har känt meningslöshet, en otrolig ensamhet och en desperat känsla av att tillhöra någon eller något. Jag har känt mig uppäten av tankar. Jag hade ont i magen av nervositet när jag skulle till skolan. Jag har känt starka tvivel och osäkerhet. Jag vet inte vad det här kommer ifrån men jobbigt är det.
Jag jobbar varje dag, äter inte så mycket, kämpar med min ekonomi och sitter dag och natt framför datorn känns det som. Har gått ner i vikt. Om jag vägde 72 i stavanger väger jag 66 nu. Mina beniga axlar skvallrar om ett magert singelliv. Tar småkliv framåt varje dag i jakten på drömmen om ngn slags professionell plattform. Förra veckan gick jag omkring med morgonrock från morgon till kväll och försökte göra klart allting. Skolan och de andra jobben. Blev så stressad att jag tog en vodka+tonic kl 11.00 för att lugna andningen. Lyssnar på house, röker under fläkten, beställer hem sushi för jag inte orkar laga mat (eller så tar jag ägg med vispgrädde i mikron), tränar INGENTING men cyklar om jag inte har punka (som jag får var tredje vecka). Ser mig själv utifrån och både skrattar och gråter. Ojojoj vad tragiskt mitt liv måste se ut ändå.
Jag börjar nästan tro att jag har hypomani eftersom jag antingen känner mig hög på adrenalin och får massor av ting gjort och arbetar som en GALNING, eller är ångestladdad och deppig och gråter mest. Märkligt va? Jag har funderat så mycket på detta märkliga inre klimat att jag nu skall börja en KBT-behandling hos en psykologstudent på universitetet. Känns bra att ta tag i mina problem som kan vara rätt jobbiga när jag är låg.
Hashtags ångestminnentankar
Angelica Hellgren

Författare Angelica Hellgren

Lämna en kommentar